LYXFÄLLAN ÄR INNE PÅ SIN 28:E SÄSONG OCH ATT HITTA DELTAGARE VERKAR DESSVÄRRE INTE VARA NÅGRA BEKYMMER. NUTIDSMÄNNISKAN SPENDERAR FRISKT OCH IBLAND OSUNT. MAGDALENA KOWALCZYK, PROGRAMLEDARE OCH EKONOMIEXPERT, GER SIN BILD AV EN SOCIAL FLYKTVÄG SOM I MÅNGA FALL VISAR SIG VARA EN ÅTERVÄNDSGRÄND.
I Gladiatorerna var hon krigsgudinnan Athena, godhjärtad utan att visa någon nåd – en beskrivning som egentligen håller för Magdalenas roll även i TV3. Skillnaden är väl att hon som Athena skulle hindra utmanaren att nå sitt mål, medan deltagarna i Lyxfällan behöver all hjälp de kan få.
– Det finns absolut jämförelser att dra. Jag har ju dessutom haft en karriär som thaiboxare och är inspirerad av coachingen därifrån. Ibland behöver man vara rak, säga saker som kan låta hårda och framkalla tårar, men det är alltid av genuin välmening och omtanke, berättar Magdalena Kowalczyk om sina metoder i programmet.
VEMS ÄR SKULDEN?
Att Lyxfällan är med och synliggör något som gått fundamentalt snett i vårt samhälle är tydligt, men att sätta fingret på problematiken är svårare. Enligt Magdalena är det inte så enkelt som att enbart skylla på lättsinniga ungdomar eller curlingföräldrar. Problemen sträcker sig betydligt längre än så.
– För det första finns det betaltjänster idag som presenterar avbetalning som den snabbaste, enklaste och mest lättillgängliga betalmetoden. Det är direkt olagligt, för att inte tala om omoraliskt, men ingen håller dessa bolag ansvariga. För det andra har vi läromedel som inte hängt med i utvecklingen. Många unga idag saknar kunskapen som krävs för att vara en kompetent konsument, menar Magdalena.
”Ibland behöver man vara rak, säga saker som kan låta hårda och framkalla tårar”
LUFTSLOTT OCH KREDITKORTHUS
När Magdalena själv var liten gick hon med tre kronor och 50 öre för att handla godis i kiosken. Såhär i retrospektiv menar hon att pengarnas handgriplighet medförde en grundläggande känsla och respekt för pengar, något som saknas i det kontantfria samhället. Dessutom anser hon att det idag finns en utpräglad ensamhet bland den svenska befolkningen, vilket får oss att söka efter lyckan i överkonsumtion.
– Det finns forskning som bekräftar att vi får en tillfällig rusch när vi klickar på köp-knappen. Detta tillsammans med att vi inte ser pengarna försvinna kan bevisligen leda till en mycket svår situation för många, konstaterar ekonomiexperten.
”Det är direkt olagligt, men ingen håller dessa bolag ansvariga”
INGET STOPP I SHOPPINGEN
Julhandeln är i full blom och vissa prognoser pekar mot ännu ett rekordår för hur mycket pengar svensken spenderar på gåvor, trots att vi är mitt i en ekonomiskt ödeläggande pandemi. Det som blomstrar mest är inte helt otippat näthandeln, streamingtjänster och hemleveranser, något Magdalena inte tycker är något problem i sig.
– Den nya tekniken är tvärtom något positivt eftersom den möjliggör ett någorlunda normalt liv för många som behövt isolera sig. Det är snarare inställningen hos vissa det är fel på. Min förhoppning när pandemin är över är att vi har lärt oss att uppskatta glädjen i varandras sällskap, istället för att köpa massa prylar som vi ändå inte blir gladare av, säger Magdalena Kowalczyk avslutningsvis.
TEXT: FREDRIK ANKERSEN | BILD: DANIEL STIGEFELT