DET HADE SÅ SMÅTT BÖRJAT LJUSNA NÄR DET PLÖTSLIGT SKAKADE TILL I SKROVET PÅ DEN SVENSKA TVÅMASTADE GALEASEN JÖNKÖPING. HON VAR PÅ VÄG FRÅN GÄVLE TILL FINSKA RAUMA MED VAD SOM SADES VARA 96 TON RÄLSJÄRN TILL DEN TRANSSIBIRISKA JÄRNVÄGEN. I SJÄLVA VERKET BAR SKUTAN PÅ 6 TON BORDEAUXVIN, 40 TON EKFATSLAGRAD KONJAK OCH 4,400 FLASKOR CHAMPAGNE SOM NU SAKTA SJÖNK NED TILL HAVETS MÖRKA BOTTEN.
TEXT: ANNA REIN BILD: PETER LINDBERG/SYSTEMBOLAGET
“Efter en hel del skruvande poppade
korken till slut upp
– den luktade sjögräs och ruttna ägg.”
DET VAR INTE DEN FÖRSTA SMUGGELRESAN för skepparen Erik Eriksson. Året var 1916 och det rådde handelsblockad i Östersjön. Tyskarna ville inte se någon handel mellan Sverige och sina östliga grannar och hade länge haft ögonen på svensken och hans förtäckta resor. Nu var det dags att sätta stopp, och det blev en tysk ubåt som gjorde jobbet. Medan Jönköping sjönk till följd av ett hål i skrovet togs besättning omhand, vilka senare kom att skickas ner till Tyskland som krigsfångar, men kvar på båten blev tusentals flaskor som istället för att nå sitt mål hos den Ryske Tsaren Nikolai II fick sin fridfulla vila på det kalla Bottenhavets djup. Tills året blev 1997.
SKATTJAKTEN BLEV TILL SJÖSLAG
Nästan ett sekel efter att torpeden träffade Jönköping så hittar yrkesdykaren Peter Lindberg information om Jönköping i de gamla sjödokumenten. Han blir såklart intresserad och påbörjar tillsammans med vännen Claes Bergvall arbetet med att finna den möjliga skatt som så länge varit sjunken. Skulle man ens kunna hitta vraket? Och kunde det finnas någon tsar-ämnad dryck bevarad?
”Kvar på båten blev tusentals
flaskor som fick sin fridfulla
vila på det kalla Bottenhavets djup.”
1997 lyckades de svenska skattletarna äntligen hitta henne. Då hade Jönköping med sin mytomspunna last
legat nedsjunken i lera, i fyrgradigt svart vatten, på 64 meters djup ända sedan den där gryningen åttioen år tidigare. Man lyckades bärga några flaskor champagne som åter igen fick se dagens ljus och spänningen var olidlig.
Efter en hel del skruvande poppade korken tillslut upp. Den luktade sjögräs och ruttna ägg. Drycken i sig visade sig efter några skälvande sekunder däremot vara frisk och fräsch med fruktiga toner och hade tack vare trycket och temperaturen behållit sin värdighet. Experterna från den franska vinmyndigheten var alla eniga: 1907 års Goût Américain från champagnehuset Heidsieck & Co “Monopole” var flytande guld. Men det slutar inte här med glatt skålande i århundradets bubbel. Bärgningen av champagnen visade sig inte vara helt okomplicerad. Sommaren året därpå skulle Jönköping upp till ytan och man ville att champagnen skulle nå Sverige och samlare för vad som förväntas bli ansenliga summor. Svenskarna hamnar dock i tvist med tidigare samarbetspartnern; finska Österled KB. De låg kvar med sina fartyg och tog på egen hand upp ett par flaskor.
I spetsen fanns den finske finanshajen Peter Fryckman som ville ha sin bit av kakan. Han hävdade nämligen att en del av lasten var ämnad hans farfarsfar som hade haft vinhandel i Helsingfors, och att det nu inte var något att tala om – han skulle ha vad som vad hans. “Jag skjuter skarpt mot svenskarna om de dyker efter lasten”, hotade finländaren i dagspressen och rykten om hårda ord och handgemäng florerade. Det var inte bara sänkningen av Jönköping som var dramatiskt, hennes upptagning blev om något ett lika stort sjöslag.
Dryckesexperten Johan Blanche.
SMAKADE SPOLARVÄTSKA
Rätten fastslog tillslut att svenskarna skulle få ta upp lasten men Fryckman erbjöds 25% av vinstvärdet. Om han redan tagit upp en del av lasten på olaglig väg är en annan del av historien.
Den 24 juli 1998 bärgades Jönköping till ytan och man steg förväntansfullt ombord. Planerna på att få henne till allmän beskådan på museum gick dock i kras ganska snabbt, väl uppe visade sig Jönköping vara i alldeles för dåligt skick och man lät henne ännu en gång falla till botten. Vinet, cognacen och 2000 flaskor champagne som var i gott skick lämnade man dock på land. Det var en viss besvikelse som spred sig när den första tunnan öppnades. Vinet ”smakade spolarvätska” och inte heller cognacen verkade vara något att ha; de hade varit för dåligt förslutna. Champagnen däremot, det var den som skulle stå för vinsten.
SMAKADE SPOLARVÄTSKA
Rätten fastslog tillslut att svenskarna skulle få ta upp lasten men Fryckman erbjöds 25% av vinstvärdet. Om han redan tagit upp en del av lasten på olaglig väg är en annan del av historien.
Den 24 juli 1998 bärgades Jönköping till ytan och man steg förväntansfullt ombord. Planerna på att få henne till allmän beskådan på museum gick dock i kras ganska snabbt, väl uppe visade sig Jönköping vara i alldeles för dåligt skick och man lät henne ännu en gång falla till botten.
Vinet, cognacen och 2000 flaskor champagne som var i gott skick lämnade man dock på land. Det var en viss besvikelse som spred sig när den första tunnan öppnades. Vinet ”smakade spolarvätska” och inte heller cognacen verkade vara något att ha; de hade varit för dåligt förslutna. Champagnen däremot, det var den som skulle stå för vinsten.
Bärgningen av galeasen Jönköping.
– Nu har jag inte provat själv men den sägs vara madeiriserad med rätt mycket restsötma, och inslag av karamelliserat, brynt smör. I början av förra århundradet och efter andra världskriget var söta drycker populära. Senaste decennierna är trenden att champagne ska vara torr, säger dryckesexperten Johan Blanche som har 30 års erfarenhet av exklusiva viner, dryckesprovningar och rådgivning kring vinlagring. Johan är tillsammans med kollegan Sören Nylund en av Systembolagets värderingsmän inför dryckesauktionerna.
Sedan 2004 håller Systembolaget i dryckesauktioner som från och med i år genomförs i samarbete med auktionshuset Bukowskis. Här har privata samlare, hotell, restauranger, importörer med flera kunnat sälja och köpa exklusiva viner, starkviner, destillat och öl. Här har också några exemplar av vrakchampagnen fått byta ägare. Ett av de utrop med mest intensiv budgivning under föregående auktion var just en dylik champagne som slut landade på 32 400 kronor.
”Historien gör champagnen åtråvärd på
marknaden och den begränsade upplagan bidrar självklart.”
– Historien gör champagnen åtråvärd på marknaden och den begränsade upplagan bidrar självklart. De flaskor som sålts i Sverige under åren har legat mellan 12.000 och 35.000 kronor. Det stämmer att flaskan funnits med på vinlistan hos Ritz-Carlton i Moskva till ett mer eller mindre astronomiskt pris. Hur många flaskor som sålts är dock inte känt. Det är ganska troligt att prislappen är mer anpassad för Oligarkernas livsstil än det faktiska marknadsvärdet, förklarar Johan.
I slutändan är det kanske just det som allt handlar om. Livsstilen. Mystiken, historien och dramatiken som gör det mer än något annat. På nästa dryckesauktion som hålls i november har en flaska ett utrop om 10.000kr, men det är inte omöjligt att budgivningen gör att slutpriset landar lite högre enligt Johan. Vilket inte vore så konstigt. För vem vill inte stoltsera med en fullt drickbar vrakchampagne som legat på havsbotten sedan 1916?